Både vd och styrelseordförande ser brister med bonus – trots det är det mycket utbrett

Det är något som förbryllar med vd-bonus. Inte bara det att diskussionen ofta handlar om helt fel saker det vill säga nivåerna på bonusen och om det är rätt eller fel. Däremot diskuteras inte lika ofta om bonus leder till att en vd presterar bättre. Men det som förbryllar mig mest är att det verkar som om varken vd eller styrelseordförande tycker att bonus uppfyller sitt syfte. Trots det förekommer vd-bonus i det stora flertalet av Sveriges stora eller medelstora bolag. I de två studier som jag har gjort det senaste året är resultaten nästan identiska, trots att de tillfrågade var i ena fallet vd och i andra fallet styrelseordförande. Det vill säga både de som ger och de som får bonus. Dessa både grupper är eniga om att bonus behövs inte för att rekrytera eller behålla vd, inte heller bonus som drivkraft för vd tror de särskilt mycket på och dessutom tycker de att systemen är otydliga och inte främjar långsiktigheten i bolagen.

Framförallt kanske vi behöver reflektera över hur styrelsearbetet bedrivs i bolagen. Kanske behövs nya sätt att styra och utvärdera vd. Framförallt fundera på vad som verkligen motiverar honom (för det är oftast en man) att göra ett bra jobb. Det behövs utvärdering och omprövning av dagens system. Båda undersökningarna sätter fokus på flera svaga punkter i dagens ersättningssystem. Kan sådana belöningssystem verkligen vara lämpliga som styrmedel.

Den fråga som forsätter att gnaga i mitt huvudet är: betalar styrelsen för något som egentligen inte behövs. Får man vad man betalar för eller finns det andra sätt att uppnå samma effekt men till ett lägre pris. Att ”alla andra gör så” är inte ett tillräckligt argument för att ha vd-bonus.

Varifrån kommer förväntningarna?

Sitter på tåget mot Göteborg där jag ska hålla en presentation om chefrers arbetssituation. Jag ska presentera min rapport Att leda, leva och leverera. Jag tänkte prata om att förväntningarna på chefer kommer från olika håll. Det kan var förväntningar från överordnade chefer och medarbetare, det kan vara förväntningar från kunder och leverantörer. Dessutom finns förväntningarna från familj och vänner. Och sist men inte minst förväntningarna på sig själv. Förväntningspress oavsett var den kommer ifrån kan vara mycket stressande. Det är en svår uppgift att balansera förväntningar. Vad tycker du?

Flyter arbetstid och fritid ihop?

Då är du inte ensam. Lyssna på P1-morgon med mig och Marie Silverstolpe från Almega. Vad tycker du?

Johan gick om Anders

Nej, jag talar inte om Vasaloppet utan börs-vd:ar. Förra året toppade Anders vd-toppen i det så kallades Anders-indexet. I år har Johan seglat upp på första plats. Det är alltså vanligare bland börs-vd:ar att heta Anders och Johan än att vara kvinna och vd. Sedan förra årets mätning har antalet kvinnliga börs-vd:ar har ökat från fyra till åtta. En fördubbling! Åtta kvinnor i de 255 undersökta bolagen visar att det lär dröja tills vi har ett Emma-index.

Studie som bekräftar vad vi redan visste

Tillfälligt anställda mår sämre än fast anställda. Det visar en ny studie från Umeå universitet och en av förklaringarna är att de är rädda att bli av med jobbet. Dessutom upplever de att de har små ekonomiska marginaler. Inte direkt förvånande resultat. Min spontana reaktion är – visste vi inte detta redan? Att ha en fast anställning skapar trygghet för den enskilde. Men trygghet är också att veta att det finns ett skyddsnät om vi blir uppsagda eller sjuka. Stöd att hitta ett nytt jobb eller snabbt komma tillbaka efter sjukdom. Oron att bli av med jobbet är förstålig när skyddsnäten urholkas.

Dålig arbetsmoral – skulle inte tro det!

Unga personer har sämre arbetsmoral än äldre, det menar bemanningsföretaget Manpower som frågat drygt 8 000 svenskar om de stannat hemma från jobbet trots att de är friska. Av de 20 procent som anger att de någon gång har sjukskrivit sig utan att vara sjuk är det 12 procent som har gjort det för att de känner sig trötta och slitna. Dessutom säger studien att det främst är unga som gör det. Slutsatsen blir att de unga har dålig arbetsmoral. Tanken har inte slagit rapportförfattarna att det kanske är jobbet som gör de unga slitna. Stressrelaterade sjukdomar är svårare att upptäcka än en rinnande näsa vid förkylning. Jag tror inte att det är arbetsmoralen det är fel på! Många av tjänstemännen är tvärtom ständigt uppkopplade och har hög lojalitet till sina arbetsplatser. Problemet ligger snarare att många går till jobbet trots att de är sjuka. Eller jobbar när man har semester.

Lyssna gärna på inslaget i P3-nyheter.

Är chefens roll överskattad?

En ny studie från Lunds universitet menar att chefer endast har en begränsad möjlighet att påverka arbetsklimatet. Och menar att chefens roll är överskattad.
Jag tror precis tvärtom att chefens roll är underskattad. Ledarskapet har stor betydelse i det moderna arbetslivet. Där förändras arbetssituationen och arbetsuppgifterna ständigt. I Sverige har vi en stark tradition av ett arbetsklimat som präglas av tillit, samarbete, delaktighet, konsensus och självständiga medarbetare. Däremot har många managementkoncept nått oss från utlandet och anammats i många företag. Det kanske är det som är problemet. I en allt mer globaliserad värld kommer det ställas helt andra krav på chefer. Kraven på effektivitet kommer att öka, förmåga att kunna hantera eller egentligen prata med människor, och det sista är att fler kommer att vilja ha balans i livet. Här går det inte att underskatta chefens roll.

Fel signaler och vd-löner

Jag blir inte klok på intervjun med Michael Treschow i dagens DN om vd-löner. I en mysintervju förklarar han att varje fall är unikt vad gäller ersättning till vd. En styrelse vill aldrig betala för mycket men den vill ha den bästa personen. Han anser att det skickar fel signaler internt om en styrelse inte tar den bästa för att han (som det oftast är) eller hon är för dyr. Treschow verkar dock inte ha funderat på vilka signaler det sänder externt med skyhöga vd-löner.

På frågan om direktörerna kommit och klagat att de ligger sämre till lönemässigt än någon av de andra toppcheferna, svarar Treschow: -Ja, att inte ha en rättvis ersättning kan vara demotiverande. Det har han ju helt rätt i. Frågan är då hur motiverande de anställda på ett företag blir av sina lönepåslag och hur rättvisa de tycker att de är.

Men det finns en sak som jag och Treschow är överens om, vi uppskattar båda den svenska modellen.

Kan du överlåta arbetsuppgifter till någon annan?

Att tjänstemännen är tillgängliga utöver sin ordinarie arbetstid beror delvis på att det är svårt att överlåta arbetsuppgifter till någon annan. På frågan om tjänstemännen kan överlåta arbetsuppgifter till någon eller några kollegor om man får problem eller har för mycket att göra är det cirka 40 procent instämmer inte alls eller delvis inte i att de kan göra det. Att jobbet inte blir gjort när man är sjuk eller har för mycket att göra kan leda till stress och sjuknärvaro på arbetsplatserna.

Hur har du det? Jobbar du när du är sjuk?

Arbetet mer än bara ett kneg

För många är arbetet en arena för att förverkliga sig själv. Där kan man pröva sina idéer och sin förmåga, uppleva både individualism och samhörighet. Arbetet är en viktig del av människors liv och vi vill må bra på vårt arbete och av vårt arbete. Är det kanske därför som tjänstemännen använder tid från sin fritid i stor utsträckning? Det är viktigt att hitta en balans mellan privatliv och arbetsliv. Så att inte det ”ena” livet går ut över det ”andra”. Framförallt är det ofta privatlivet som blir lidande. Hur är det för dig? Är arbetet mer än bara ett kneg?

Läs mer i rapporten ”Är gränsen nådd – en temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation".